Desperat mamma

Valet blev tyvärr inte som man hoppats. Så nu ska landet styras av människor som tar från de fattiga och ger till de rika, samt ett gäng rasister. Trevligt. Blir ju besviken.

Annars är det full fart. Grabben har lärt sig att ställa upp sig på bena, så han ställer sig upp hela tiden. Problemet är ju ofta att han inte kommer sig ner igen. Och att han vill klättra. Det går ju inte alltid så bra...I går tror jag han ramlade 4-5 gånger och slog sig rejält...på en timma. Lillaa yrvädret.

Tjejen hade en riktig trotsdag igår. Hon sa emot hela tiden och vägrade göra som vi sa. Det började redan på morgonen, men då kunde vi locka med att vi skulle gå bort till skolan och rösta. Sen fick hon leka lite på lekplatsen, men när vi va tvungna att gå hem började trotset på riktigt...och höll på resten av dagen. Det var verkligen skönt när barnen hade somnat för natten...men en annan var ju med helt slut, så jag va väl i säng innan 22...

I dag ska vi gå ut och grilla korv i skogen tillsammans med Öppna förskolan. Ska bli trevligt. Barnens faster ska oxå följa med. Tjejen blev jätteglad när jag berättade...

Var en sväng på öppna förskolan idag. Grabben älskar verkligen att vara där och leka, sjunga och busa. Men det bästa är ju att han är helt slut efter ett besök där...så nu har han sovit flera timmar. Och jag har inte gjort en skit...haha...

Grabben är jättesnorig och hade svårt för att sova i natt. Han bara åkte runt, runt i sin säng. Ville tutta hela tiden och sov bara några timmar i sträck. Jag är helt slut. Försökte ha honom i våran säng, men då fick han ju bara mer plats att åka runt på.Värst var det efter kl 3...och klockan 6 kom tjejen in och sa att nu var det morgon...precis när jag hade fått grabben att somna...Men nu har jag sagt åt henne att när hon vaknar på morgonen får hon gärna komma in och lägga sig, men hon får vara tyst. Annars får hon stanna kvar i sitt rum...

Annars har jag testat en produkt som heter Drikki. Den är skitbra. Det tog lite tid för grabben att lära sig tycka om den, men nu funkar det jättebra. Det är en slags välling som man kan dricka varm eller kall. Perfekt att ha i skötväskan när man är ute på tur. Enkelt och bekvämt.

Har snabbt räknat ut att han har ramlat och slagit sig fler gånger de senaste veckorna än vad tjejen gjorde hela sitt första år. Hon satt ju lugnt och iakttog världen. Grabben vill göra allt på en gång...gärna ställa sig upp och gå iväg. Kryper eller ålar gärna iväg i full fart och skiter fullständigt i eventuella hinder som är i vägen. Vill inte krypa/åla runt...rakt över ska han. Och då blir det gärna lite knall och fall. Men lär han sig? Nej...och allt som man kan ställa sig emot är roligt. Sen att det han ställer sig mot välter eller flyttar på sig är ett annat problem. Knall och fall där med...men lär han sig? Nej...

Är helt slut efter en dag på öppna förskolan och i Söderköping.

...kom plötsligt på att jag har en byrå att hämta på Jysk. Hade beställt en för några veckor sen, förra veckan kom det ett sms om att den hade kommit in och jag har inte hunnit hämta den än. Hoppas de inte har sålt den till någon annan. Får hämta den imorn. Har även lovat tjejen tjejen att vi ska bort på öppna förskolan imorn. Mycket att göra...Först dit bort och sen till Söderköping. Har även en bok som måste lämnas in...

Grabben är jätteduktig på att komma sig fram nu. I dag la jag honom uppe i allrummet och gick in i klädkammaren för att sortera lite kläder. Tog bara någon minut så var han inne hos mig och slet i lådorna...Blev inte mycket gjort. Kanske ska fixa det nu när han sover...

I går när jag hade lagt grabben i spjälsängen och väntade på att han skulle somna hörde jag som vanligt hans pluddrande och jollrande. Små sparkar och klappar...sen blev det tyst. Tänkte en sekund att nu har han redan somnat...sen hörde jag: "Blabladadaheeeeeeeeeeeeeee". Översatt tror jag det betyder "Titta vad jag kan!"...för när jag tittade till honom hade han rest sig i sängen... Så i dag fick jag sänka botten i spjälsängen.

I dag reste han sig upp i lekhagen (så den botten har också sänkts) och han satte sig upp själv. Duktig pojke. Kryper rätt duktigt med. Klättrar på det mesta. Full fart...

I dag följde vi (jag, grabben och tjejen) med faster och farfar på invigningen av en lekpark i stan. Tjejen tyckte det var jättekul! Så hon ville tillbaka efter lunch. Jag och grabben åkte hem, medan tjejen och faster och tillbaks till lekparken.

I morn blir det medeltidsdag i Söderköping. Blir nog jättetrevligt..om det inte regner. Får hålla tummarna för lite sol och värme.

I går åkte vi till Universitetssjukhuset för att de skulle göra hörselstest i narkos. Risken var att de skulle skicka hem oss igen då grabben är snorig...men efter att ha letat efter hans journaler en halvtimme, och efter samtal med läkare och narkosläkare blev han inskickat på operation. Lite snor gjorde tydligen inget...eller som narkosläkaren sa: "Om man inte kunde söva snoriga barn skulle inga barn kunna sövas...". Narkosläkaren var verkligen jättetrevlig och sympatisk.

Nästan en timme efter bokat tid gick jag in på operationen med grabben och några jättetrevliga narkos- och operationssköterskor tog emot oss. De gjorde ett litet försök på att sätta en nål på ovansidan av handen, men gav upp direkt när han började protestera. De ville inte bråka med så små barn...och valde att söva honom med mask. Han fick låna en gasmask att gnaga lite på. Han tyckte tydligen den var jättefin (många fina färger) och hur god som helst...för han vägrade ge ifrån sig den när han skulle sövas. Så de fick använda en annan mask...han blev lite arg när de pressade masken över ansiktet, men somnade inom några sekunder. Kändes jätteläskigt att först hålla en aktiv grabb i famnen och sen känna hur han bara blev slapp och somnade.

Själva operationen tog ca 2 timmar. Han har lite nedsatt hörsel på höger öra, men inget som de kommer att göra något åt i dagsläget. Han kommer att få åka tillbaka när han är runt året för en annan hörselkontroll och det blir säkert fler uppföljningar efter det med.

När jag fick komma in på post op. så var det en hysteriskt ledsen grabb som mötte mig. Han var så rädd och ledsen...gjorde verkligen ont att se! Det blev bättre när han fick komma till mig och tutta lite. Somnade om igen efter 10-15 min...och när han vaknade 40-50 minuter senare var han som normalt igen. Det var full fart...han upptäckte slangarna som satt i armväcket (droppet) och ville gärna leka med dem...slita lite och äta lite på dom. Han charmade post op-sköterskorna och höll lite låda där.

Efter en snabb sväng på IKEA (för att trötta ut grabben och ge honom mat) så kunde vi åka hem igen. Var helt slut...både mentalt och fysiskt. Orkade inte ens laga mat. Så det blev pizza.

I dag åkte mina barnvakter hem. Hur ska jag klara mig nu på dagarna då? Har ju vant mig vid att ha hjälp med barn och hushåll...

Men jag vill skicka en stor tack till mina föräldrar. Tack för att ni ställer upp!! Älskar er!!

Väl, med vår vanliga tur så har ju grabben blivit förkyld. Eller förkyld och förkyld...lite snorig. Så jag måste ringa till Universitetssjukhuset och få bokat om hans operation. Försökte ringa i går...telefontid 9-11 stod det på pappret...tror ni att någon svarade? Nope. På ena numret var det inget svar och när jag tryckte för personsökning hände inte mycket. På det andra numret fick jag till svar att människan var på plats 13.30...När jag försökte ringa på eftermiddagen var svaret att hon var på plats 15.30. Blir så trött på sånt...Borde det inte sitta NÅGON där och ta emot samtal? Eller? Hrmf. Blir de sura för att jag ringer dagen inna för att säga att han är förkyld ska de fan mig få sina pass påskrivna...

Annars har det varit några sköna veckor nu. Mina föräldrar har varit helt underbara...har varit så skönt att ha någon som har tagit hand om barnen. Särskilt nu när jag varit förkyld.

Snart flyttar även mina svärföräldrar ut hit till landet. Ska verkligen bli trevligt! Undrar om de är lika panikslagna som vi var när vi flyttade hit. Vi kände bara en familj här ute...och långt till våra gamla kompisar. Men vi har fått många nya vänner (särskilt efter att barnen kom) och tjejens bästa kompisar bor på samma gata. Så det känns verkligen som världens bästa ställe för barn att växa upp på.