Desperat mamma

Det känns som om det här året kommer att bli ett långt år...Dom här 3 månaderna som har gått har iallafall varit väldigt långa och tuffa.

Senaste veckan har varit jobbig. Grabben blev dålig i tisdags, började kräkas och blev så där äckligt slapp. Vi flyttade in hans säng till vårat rum för att ha koll ifall han kräktes på natten. Sen dess har det varit spyer och diarré varje dag. Jag bestämde mig dock för att köra hans fotografering...hade ju redan skjutit upp den 3 gånger och det verkade ju dyka upp nåt varje gång det var dags. Men jag skulle väl ha bokat om tiden iallafall...grabben var inte på humör. Det var inte många leenden fotografen kunde locka fram. Men fotografen var hur duktig som helst, och en del bra kort blev det! All kredit till Fotofabriken i Norrköping!

I dag åkte vi för att storhandla...och grabben kräktes självsagt inne på ICA Maxi. Men som tur var så kom allt på fleecejackan, så det var bara att kränga av jackan. Blir så himla trött på alla spyer. Men det är inte mycket att göra åt. Som tur är så beror det inte på magsjuka, utan 2 tänder som kämpar sig fram i överkäken. Jobbigt är det iallafall.

Nästa vecka ska vi in till Barnkliniken och kolla upp blåsljudet på hjärtat. Känns lite läskigt och jag ska vara glad när det är över. Inte nog med att jag går och oroar mig för det...han har börja bli skelögd med. Så om 2 veckor ska han till en läkare och kolla ögonen. Att det alltid ska vara nåt att oroa sig över. Blir inte förvånat över någonting längre...det är väl bara att vänja sig vid att man har fått ett sjukhusbarn. Fast det blir ju en del sömnlösa nätter där man bare ligger och oroar sig. Men vi har världens bästa och goaste barn...de är helt klart värda allt bestyr och bekymmer.

Tror nog att tjejens trots beror en hel del på att grabben har varit så mycket sjuk och dålig. När jag går ensam hemma med barnen så blir det ju tyvärr så att grabben kräver mer. Det märks särskilt nu när tjejen har fått varit hemma från dagis. Jag har inte kunnat gå ut med henne och då blir det bråk...gör verkligen ont i hjärtat, men jag kan ju inte gå ut med en grabb som inte mår bra.

Tjejen ska få fira 4-årskalas med kompisar, och hon har redan börjat prata om vem hon ska bjuda. Hade tänkt att bjuda alla tjejerna i hennes ålder på dagis-avdelningen, så att ingen ska känna sig utanför. Men tjejen har andra åsikter...och det är ju hennes kalas. Problemet är att det bara är 3 tjejer på avdelningen hon inte vill bjuda...den ena för att hon fiser, den andra för att hon är arg och den tredje för att hon fortfarande använder blöjor. Hur tidigt ska de ägentligen börja att "stänga" ut andra flickor? Ska jag gå emot hennes önskan och bjuda dom här tre tjejerna ändå? Svårt. Tänkte faktiskt fråga dagisfröknarna om vad de tycker. Om barnen pratar om kalaset på dagis, så kanske de här tjejerna undrar varför de inte fick vara med. Är ju lite mobbning.

Har på tok för mycket grejer på gång och för lite pengar att rutta med. Har äntligen (kanske) fått sålt babyskyddet, det kommer en kille och hämtar det imorn. Så då får vi ju lite cash. Sen har jag en graderob full av barnkläder som är för små...ska ta tag i det och få ut det på Tradera snart. Eller så kanske man kan ha eget loppis? Så om det är någon som vill ha barnkläder så är ni välkomna...

Tjejen har växtvärk igen. I går morse hade hon så ont att hon inte orkade kliva upp ur sängen, men det blev lite bättre när hon fick massage och alvedon. Hon växer så det knakar. Och det märks även på hennes kläder. Hon har mycket som är för litet nu...och som får åka in i den andra, överfyllda garderoben. Shit. Så jag måste verkligen börja sälja undan, så att jag och tjejen kan ta en sväng på stan och hitta nya kläder. Tips till födelsedagspresent åt tjejen: Hello Kitty-kläder, presentkort på kläder (hon är veldigt kinkig på kläder, så är det inte Hello Kitty vill hon gärna välja själv) eller en shoppingrunda på stan. Själva har vi tänkt köpa ett skrivbord åt henne. Hon tjatar så dant om det.

Den här veckan har varit rätt hård...Den började med att jag började må illa efter lunch i måndags, vid två-tiden fick jag ringa hem mannen. Jag hade fått magsjuka...för första gången på många år. Och jag kan inte komma ihåg att jag någonsinn har mått så här illa! När han kom hem fick jag bara rymma till övervåningen och han fick ta hand om barnen. Det hela blev inte bättre av att han också började må illa...och även han blev magsjuk. Jag kräktes och han sket. Även lillgrabben kräktes några gånger den natten...men han fick bara en "light"-versjon av magsjukan. I all hast var jag även tvungen att sjukanmäla mig på jobbet och även avboka grabbens tid hos Fotofabriken dagen efter.

Barnens farmor är en riktig ängel. Hon vågade sig in i det pestbesmittade huset och tog hand om barnen. Jag kunde knappt röra mig...försökte hjälpa till lite tisdags kväll, men kunde bara ligga på soffan och glo. Varje gång jag rörde på mig var jag tvungen att springa upp och spy...inte kul. Mannen fick kämpa hårt...men han klarade åtminstone av att resa på sig ibland. Så han la barnen innan klockan hann bli 18...det funkade inte att ha dom vakna! Och även vi gick och la oss då. Jag fick springa upp några gånger den kvällen, men efter 21 blev jag iallafall kräkfri...

Onsdagen var jag helt död...kunde inte röra en fena. Helt kaput. Hade inte fått i mig näring på nästan 2 dygn...allt hade ju kommit upp igen + att grabben ville ha tutte på natten. Kunde få i mig lite yoghurt och lite macka...men klarade inte resa på mig förrän långt ut på eftermiddagen. Orkade inte ens sträcka mig efter boken som låg på nattduksbordet...Som tur var hjälpte även farmor oss den här dagen och mannen kännde sig mycket bättre.

Torsdagen känndes lite bättre. Jag kunde iallafall kliva upp! Farmor hjälpte till som vanlig och vi hade fixat så att hon kunde ta vab i stället för att offra sina semesterdagar. Tur i all otur är att tjejen har hållit sig frisk!! Så hon fick åka iväg på gympan på kvällen. Hon hade varit så ledsen för att missa dagis så vi hade inte hjärta att säga nej till gympan. Var lite yrslig, men smittfri så jag fick följa med och sitta utanför o vänta medan tjejen roade sig.

I dag fick jag veta att grannbarnen har vattkoppor. Fan. Tänk om vi hade varit friska den här veckan. Utvilade. Grabben hade blivit fotograferat. Då hade vi ju kunnat besmitta grabben så han hade fått vattkoppor och det hade varit över!! Men nu vill jag ju inte riskera koppärr tills vi skall till Fotofabriken (om 2 veckor). Nu får man väl i stället vabba 2 veckor mitt i värsta tentaperioden eller nåt liknande när han blir smittad på dagis. Gudarna är emot mig...

I natt var Lucas vaken si så där 100 gånger. Mellan 2.30 och 4.06 var han jättevaken...Klev upp 7 och tänkte på att det positiva med att kliva upp tidigt är att man kommer sig i väg och handlar innan alla andra gör det.

När tjejen vaknade började hon bråka direkt. Hon ville till gympan. Ville till dagis. Ville inte att mamma skulle vara hemma. Ville inte att det skulle vara fredag. Pappa skulle inte jobba. Lucas var dum. Ja, allt blev fel.

Lucas var trött och gnällig redan från start. Så jag insåg snabbt att det här inte blir någon rolig dag, men man fick väl göra det bästa utav det. Valde att utsätta storhandlingen tills imorn och att vi i stället kunne kolla in Netto-affären i stan och bara handla det vi skulle ha till middag i dag. Ska ju ha tacogratäng och då behöver man inte så mycket. Problemet var ju att det inte var så mycket i den där Netto-affären. Skitaffär. Åkte till Hageby Centrum för att handla på ICA-affären där. Men parkeringe på framsidan var full och jag orkade INTE springa köpcentrumet runt för att köpa tortillachips och tacokrydda. Så vi åkte hem till världens bästa ICA Supermarket. Men blev besviken igen...parkeringen här hemma var full. Och affären nästan tom, så vart fan va alla bilägare?

På vägen hem var det krig. Tjejen var argare än någonsin och grabben hungrig och gnällig. Efter en turbulent lunch slängde jag ut en gallskrikande grabb och tjejen gick tjurigt in på sitt rum. Fick faktiskt en timme för mig själv på soffan. Men kunde jag sova? Nope...låg bara och funderade vilken mat man skulle köpa. Mannen har ju fått känslig mage, så vi måste hitta på ny mat och middagar. Skit. Skit Skit.

Och nu? Jo, tjejen fortfarande hispig och sur. Grabben gnällig, snorig och dräglar (tänder på g). Ser verkligen fram emot att klockan blir 19 och han ska sova....även om han vaknar en gång i timmen så är det en skön känsla när han har somnat för kvällen!

Grabben har ju sin pågående hörselsutredning, och 1:a mars börjar utredningen av blåsljudet på hjärtat. Det är ett evigt spring på dessa sjukhusen...men det är ju bra att de kollar upp honom! Hoppas bara att det inte är något allvarligt.

I går gick tjejen och la sig 17.20...hon tog själv på sig pyjamas, kissade och bajsade, sa att hon ville borsta tänderna och gick sen in på sitt rum. Där ville hon titta på Bamse och pappa skulle gå ut och stänga dörren. 20 minuter senare tittade jag till henne och hon snarkade som en förkyld elefant. Trodde att hon skulle vakna styggtidigt i morse, men jag fick väcka henne vid 7-tiden!

Hon såg verkligen fram emot att gå till dagis i morse. Pappa skulle nemligen gjuta köksgolvet på hennes dagis. De håller på att renovera köket och när det är klart så får barnen äntligen riktig mat igen. Under tiden renoveringen pågår får barnen mat från köket på äldreboendet, och det är inte alltid så populärt. Den maten är planerat för vuxna smaker...och barnen är inte så förtjusta i fiskgrytor, svampsoppa och helstekt strömming. Hon har knappt ätit nånting på luncherna, och jag vet att hon inte är ensam om det....

31:a januari skickade grabben förresten iväg sin första slängkyss. Eller försökte iallafall...han pussades med munnen och slängde handen framför ögat. Såg så gulligt ut...och idag skickade han slängpussar till sin farmor, farfar och faster. Han lär sig så mycket nu för tiden. I går visade jag honom hur man använder en hårborste, och efteråt satt han och försökte borsta sitt hår och pappas hår (och skägg). Sen är han tokig i att flytta runt på grejer och stoppa småsaker både här och där. Duplobitar hittar man på de mest otroliga ställena. Och här om dagen hittade jag en ballong i brödlådan.