Det tar ju aldrig slut...är ogräs omanligt?
Min kamp mot ogräset fortsätter. Har kört några omgånger med Round-Up..har penslat och penslat och penslat tills att ryggen nästan gått av. Men resultatet? Jodå...små bruna fläckar i gräsmattan med en stor, högst levande, maskros inuti. Och det är ju inte så lätt att få tid att dra upp skiten...
När man ska måla om huset och dylikt kan man köpa några backar öl och bjuda sina kompisar på öl mot lite målarhjälp. Kanske man kan testa att bjuda öl mot lite ogräsplock? Tror nog inte att någon skulle gå på det. Fast att man får lika fin solbränna när man kravlar runt på gräsmattan som när man står på en stege och målar. Nu är det ju oftast dom manliga kompisarna som hjälper till och ogräs kanske känns lite omanligt? Jag vet inte...men vid närmare eftertanke så har bara mannen hjälpt mig en gång med att dra ogräs. Och det var direkt efter att vi köpte en manick som gör att man kan dra upp maskrosor utan att böja sig...en gång...
En del entusiaster säger att det är naturligt med ogräs. Det hör hemma i en trädgård. Man ska bara låta det vara. Men nu är jag ingen ogräs-entusiast...jag rent av hatar ogräs. Tycker det är fult. Vill kräkas på smörblommor, maskrosor och tistlar. Har testat salt (funkade faktiskt rätt bra), ättika (funkar også bra på ogräs i grus och mellan stenar) och Round-Up (fungerar inte så bra om man bara penslar). Får väl krypa till korset och dra upp ogräset manuelt...kanske köpa en back öl och bjuda mot lite hjälp med barnpass.
