Hur svårt kan det vara?
Väl, med vår vanliga tur så har ju grabben blivit förkyld. Eller förkyld och förkyld...lite snorig. Så jag måste ringa till Universitetssjukhuset och få bokat om hans operation. Försökte ringa i går...telefontid 9-11 stod det på pappret...tror ni att någon svarade? Nope. På ena numret var det inget svar och när jag tryckte för personsökning hände inte mycket. På det andra numret fick jag till svar att människan var på plats 13.30...När jag försökte ringa på eftermiddagen var svaret att hon var på plats 15.30. Blir så trött på sånt...Borde det inte sitta NÅGON där och ta emot samtal? Eller? Hrmf. Blir de sura för att jag ringer dagen inna för att säga att han är förkyld ska de fan mig få sina pass påskrivna...
Annars har det varit några sköna veckor nu. Mina föräldrar har varit helt underbara...har varit så skönt att ha någon som har tagit hand om barnen. Särskilt nu när jag varit förkyld.
Snart flyttar även mina svärföräldrar ut hit till landet. Ska verkligen bli trevligt! Undrar om de är lika panikslagna som vi var när vi flyttade hit. Vi kände bara en familj här ute...och långt till våra gamla kompisar. Men vi har fått många nya vänner (särskilt efter att barnen kom) och tjejens bästa kompisar bor på samma gata. Så det känns verkligen som världens bästa ställe för barn att växa upp på.
