Barnakuten är inget roligt ställe
Vi åkte hem, åt middag, hade lördagsmys och vid sjutiden gick han och la sig. Runt 21.30 hörde vi plötsligt hur han började rossla igen, det pep när han andades och det lät verkligen otäckt. Han hostade inte, det bara lät förskräckligt och han hade problem att andas. Vi tog upp honom, gick runt med honom, satt med honom, men det lättade inte. Efter två timmar ringde jag sjukvårdsupplysningen och när hon hörde hur han lät så blev det att åka in till barnakuten. Tur att jag inte tog den där whiskeyn mannen erbjöd mig tidigare på kvällen!!
Så klockan 00.30 satt jag på barnakuten, men en liten kille som faktiskt lät lite bättre. Jag tyckte han lät mycket bättre, men läkaren reagerade omedelbart och sa att det var obstruktiv bronkit. Han blev lite orolig iom att grabben inte hostar, men sa att om det upprepar sig fler gånger kan det tyda på förkylningsastma. Grabben fick inhalera bla ventoline och något mer, samt att han fick kortison. Allt som allt tog det väl två timmar. Läkaren vill väl ha kvar grabben ett par timmar till, men han tyckte synd om honom och lät oss åka hem när behandlingarna var över!
Så klockan 3 var vi hemma igen. Jag ville ha ett öga på grabben, så jag tog barnens lilla lekmadrass (120x60) och la mig på golvet bredvid hans säng. Ajajajaj, vad ont det gjorde i kroppen ett par timmar senare. Den som trodde att grabben skulle sova länge tog fel...Han vaknade kl 7 och ville leka! Pigg och glad, som att inget hade hänt.
Dagen därpå fick farmor komma och sitta lite barnvakt för grabben. Jag, mannen och tjejen åkte för att titta på Ulrik Munther. En liten uppvärmning inför Eric Saade om tre veckor...Förstår verkligen inte vad alla småtjejer ser i den här Ulrik...han är liten och tanig. Nej, det blir nog lite mer ögongodis att titta på Eric Saade. Tjejen vet ännu inte att vi ska se Saade uppträda...och jag längtar efter att se hennes ansiktsutryck när hon förstår att vi ska se honom!! Hon kommer väl att svimma...Hon är ju så otroligt kär i Eric och hon blir överlycklig varje gång hon ser honom på tv, i datorn eller hör hans musik på radion. "Mamma, jag äääääääääääälska Eric Saade!" är något jag får höra varje dag!
I dag påbörjar min pappa sin strålbehandling. Har läst på lite om det där nu...och måste ta reda på om det är yttre eller inre strålbehandling han ska få. Trodde inte att det fanns olika typer av strålbehandling...Hoppas iallafall att allt går bra! Lycka till!
Själv har jag årets sista tenta imorn. Muntlig tenta...Kommer väl att gå bra! Är nöjd så länge jag får godkänt! Har bara fått VG på tidigare tentor, men jag känner att nu vill jag bara ha G....Det låter väl konstigt, men då slipper jag väl kanske att behöva vara så smart. Eller? Problemet med att förstå det jag läser är att jag ofta får frågor från andra om ämnet. När jag förklarar för andra lär jag ju mer själv...Det är kul att få försöka förklara, det är väl därför jag vill bli lärare! Men nu har jag fått den där VG-stämpeln i pannan och den vill jag inte ha där. Tror jag från och med nu inte ska låta någon få veta mina resultat....
Världens busigaste lillprins
Nu börjar det närma sig jul, med stormsteg! Vad har då hänt sen senast? Tja, vi hade en tenta igår och jag tror jag hade ALLA rätt! Inte dåligt. Eller så kan det bero på att frågorna var på tok för enkla...Men nu är iallafall den här kursens första tenta över. Nästa tenta kommer om en vecka och den blir muntlig! Kul. Och efter det börjar en ny kurs och där ska vi inte examineras förrän den 19:e januari. Så det blir kanske att ta det lite lugnt över julen.
Grabben är mer busig än någonsinn. Han retar gallfeber på sin syster. Springer gärna in på hennes rum, greppar tag i hennes favoritdocka och springer i väg. Varpå hon skriker så öronen tjuter och sätter efter honom. Precis som han vill...Vi har försökt förklara för henne att låta bli att springa efter honom, för då tröttnar han säkert. Men det är inte så lätt för en 4-åring att stå och titta på medan lillebror verkligen står och retas!
Han har kommit in i den härliga ålderna där han släcker och tänder lampor. Han kan snart öppna ytterdörren och katten får inte en lugn sekund. Ingen annan heller, för den saks skull. Han älskar sina lastbilar, gärna dem med släp. Ju större, ju bättre. Favoriten är fortfarande ambulansen. Han har lärt sig att säga "bilen" och i morse sa han "gruppi" om grävskoppan som jobbar uppe i backen här. "Bubi" är ambulansen. Han har sagt "katten" några gånger och även "vatten" kan han säga. Inte många ord för en som snart är 2 år, men han var så tidig motoriskt (inte många som hoppar jämfota när de är 15 månader och lär sig springa när de är 12 mnd) så jag förväntar mig inga linguistiska undervärk. Även hörselskadan kan ju spela en viss roll.
Vi har även pratat om att åka till Norge nästa sommar. Då blir nog familjen glad! Får försöka spara så gott det går, för vi måste även få ordning på trädgården. Vi kan inte ha så mycket vatten, det kan omöjligt vara bra. Husvagnen som står bredvid huset kommer väl snart att sjunka. Vattnet når nästa upp till ena däcket! Så där måste dräneras. Hoppas bara att det inte kommer att kosta så mycket att vi inte kan åka norrut...Men det är ju faktiskt viktigare att försöka förhindra fuktskador på grunden än att åka på semester. Visst var det en vuxen tanke? Att man aldrig kan få bli rik...
Tjejen har fått sin första riktigta förälskelse. Hon är kär i Eric Saade. Hon ÄLSKAR honom och det är något vi får höra varje dag. Tänkte överraska henne med att se honom uppträda på Hageby centrum och om det inte var för att vi ska spara pengar, så hade jag kunna tagit med henne på en riktig konsert i Linköping. Det är så roligt att se hur hela hon lyser upp om hon hör eller ser honom på tv eller i radion. Hon blir helt till sig, hoppar och beter sig verkligen som en tonåring som ser sin stora idol! Gullepluttan!
Kan ju tillägga att skolgången så långt har gått alldeles utmärkt! Har fått maxbetyg på alla examinationer och tentor! Det hade jag aldrig trott. Helt otroligt att det har gått så bra. Att barnen mestadels har hållt sig friska och att jag har fått vara med på de flesta föreläsningar och seminarium. Får hålla tummarna för att detta fortsätter.
Livet går vidare
Grabben har fått en ny favoritleksak. En ambulans med en bår man kan ta ut och en ambulansgubbe. Som låter. Han älskar den där ambulansen. Gubben far in och ut ur ambulansen, den låter hela tiden och han vägrar släppa den. I morse glömde han dock helt bort sin ambulans. Pappan hade nemligen ställt en stor, radiostyrt blå bil på köksbordet (skulle försöka laga den igår och glömde sedan ställa bort den). Grabben blev helt salig. Han satt och körde så försiktigt fram och tillbaka med bilen. Satt väl 15-20 minuter och höll på. Tills det blev dags att klä på ytterkläder och gå till farmor (som skulle lämna kidsen på dagis så jag kunde kuta till frissan, som öppnade en halvtimme tidigare för min skull). Då blev han arg och förtvivlad. Slängde sig på golvet. Skulle slå sin syster. Vägrade kläder. När jag till slut fick på honom kläder och skulle hjälpa tjejen och klä på mig, sprang han in i köket och kom sedan bärande på den där stora bilen. Bilen var ju nästan lika stor som ungen. Han såg så lycklig ut, så det skar i ett mammahjärta att ta den från honom. Ilskan rann snart över när han fick sätta sig i sin rattvagn...Vad är det med den ungen och bilar?
Alla julklappar till kidsen är klara. Tjejen får några barbiedockor, ett nytt sminkhuvud (ska slänga det gamla), några böcker, smycken och lite pysselsaker + en klänning. Grabben får några bilar med husvagn, lite duplo, böcker och en tröja. Lite svårt att hitta grejer till honom. Allt han vill ha är bilar och det har han ju ett hundratal av. Men som frissan sa: då vet man ju vad han blir glad för att få! Sedan får barnen en "skämtlåda" tillsammans.
