Snart semester...
Ja, det är länge sedan jag har skrivit, men det har varit mycket på agendan det här halvåret. Vi har haft matematik den här semestern och det har varit tufft. Den första kursen var stenhård och matematik på hög nivå. Den som säger att lärarutbildningen är enkel kan få låna min mattebok...
Jag hade tre veckors VFU i en internationell klass (samma klass som i höstas) och det var en underbar tid. Så synd att behöva lämna dem, men å andra sidan kan jag inte tänka mig att jobba i en i-klass i framtiden. Det är så tufft att möta alla trauman eleverna har gått genom. Sedan är det svårt att hantera situationer som att möta tomma bänkar, där eleverna har blivit "hemskickade". Tufft.
Efter VFUn hade vi totalt 7 inlämningsuppgifter och examinerande uppgifter på 4 veckor. Som ni förstår så har det varit svårt att kombinera med 75% arbete också. Plus att jag har mina två barn som kräver sitt.
Tjejen är inne i en period där jag faktiskt känner mig lite handfallen... Eller vad det nu heter. Jag vet helt enkelt inte hur jag ska hantera alla utbrott. Försöker vara lugn och samlad, men till slut brister tålamodet. Jag blir sex år själv och står och skriker på henne. Försöker trösta mig med att jag vet vad jag har att vänta mig när hon blir tonåring. Ibland är hon världens gosigaste tjej, men 75% av tiden är det tjafs, nej, vill inte och så vidare.
Grabben har blivit stor. Han pratar och pratar och pratar. Det är skönt att lyssna på honom, äntligen har talet släppt. Vilket är bra med tanke på att BVC var oroliga för hans sena talförmåga. Men nu är den här och det med råga. Ord som faktiskt, inte än, tack så mycket, det var trevligt och så vidare forsar ur hans mun. Han har blivit en lillgammal herre.
Kommentarer
Trackback
